Automatikprodukter - Styr- och reglerteknik

Uppdaterad: 10 maj 2020

Webbkarta Nyhetsinfo

	Startsida > Produkter > Gasdetektering > Info explosionsfara	utskriftsvänlig sida

GASDETEKTERING - EXPLOSIVA/BRÄNNBARA, INFO EXPLOSIONSFARA

Explosionsfara
När det gäller övervakning av explosionsfara koncentrerar man sig helt och hållet på den undre gränsen av det brännbara området.

Denna undre gräns kallas LEL (Lower Explosive Limit).

Explosiva gaser blir inte explosiva förrän de uppnår ett visst blandningsförhållande med luft som är unikt för varje gas.

Därför har varje explosiv gas sin egen specifika LEL-nivå.

Detektorer för explosiva gaser kalibreras för att ge varning vid ett på förhand inställt larmvärde, långt under LEL-nivån

Man indelar detta i ett mätområde 0-100% LEL.

Vilket betyder 0-100% av den undre explosionsgränsen.

Exempel:
Undre explosionsgränsen för Vätgas är
4 vol %. 4% är lika med 100% LEL

Detta innebär att man vid koncentrationer under 4 vol % ej löper någon risk för explosion

För att man skall ha en säkerhetsmarginal på sin sida har man i Sverige i SIS-standard fastställt att som farlig koncentration skall man betrakta en gas/luftblandning överstigande 25% av LEL-värdet

Vätgas brinner/exploderar i gas/luftblandning mellan 4,0 till 75 vol %.

Vi betraktar 10% av LEL för larmnivå 1 (förvarningslarm) och 20% av LEL för larmnivå 2 (skarpt larm) som lämpliga larmpunkter för explosiva gaser.

Vätgas har 4% vol = 100%LEL

Förvarningslarm blir larmpunkt 1, som skalas in med 1V=10% vid 0-10Vdc reglersignal.

Skarpt larm blir larmpunkt 2, som skalas in med 2V=20% vid 0-10 Vdc reglersignal.

Dessa larmpunkter skall skalas in i DUC:en eller gascentralen. För detektorer med reläutgångar är dessa förkalibrerade till angivna nivåer som grundinställning.

Vanligtvis aktiveras larmpunkten 1 vid 10% av LEL och alarmpunkt 2 larmar med fördel närmare LEL (typ katastroflarm).

Man kan naturligtvis ställa in andra värden som larmpunkter.

Det viktiga är att larmpunkterna alltid aktiveras innan LEL uppnås.

När LEL-koncentrationen överskrids finns det heller ingen risk för explosion eftersom syrehalten då har blivit för låg för att en förbränning skall kunna inträffa.

Ytterligare information om explosionsfara
Ett flertal olika gaser används för uppvärmning i en eller annan form.

Exempel på vanligt förekommande brännbara gaser är naturgas (metan), gasol, bensin och vätgas.

Alla dessa gaser har unika brännbara gas/luftblandningar.

Gasövervakning har till syfte att varna för oönskade och okontrollerade utsläpp av dessa gaser innebärande explosionsfara

När det gäller övervakning av explosionsfara koncentrerar man sig helt och hållet på den undre gränsen av det brännbara området.

Denna undre gräns benämns enligt följande på olika språk:

Svenska: UB (undre brännbarhetsgränsen)
Engelska: LEL ( Lower Explosive Limit)
Tyska: UEG (Untere Explosive Grenze)

För att man skall ha en säkerhetsmarginal på sin sida har man i Sverige fastställt att som farlig koncentration skall man betrakta en gas/luftblandning överstigande 25% av UB-värdet.

Betrakta 20% av UB som lämplig larmpunkt för explosiva gaser

Exempelvis brinner Metan (Naturgas) i gas/luftblandningar mellan 5,0 – 14.0 volym %

Undre brännbarhetsgräns och lämplig larmnivå för några gaser.

Gas
UB Lämplig larmpunkt

Metan
5,0% 1,0% (= 10.500ppm)

Gasol
2,1% 0,4% (= 4000ppm)

Vätgas
4,0% 0,8% ( = 8000ppm)

Självklart kan man ha andra värden som larmpunkter.

Vanligen används två larmpunkter, där den ena aktiveras vid 10 eller 20% av UB och den andra med fördel larmar närmare UB (typ katastroflarm).

Det viktiga är att larmpunkterna alltid aktiveras innan UB (LEL) uppnås.

Kontinuerlig mätning av producerad gas
Genom kontinuerlig övervakning, även i stickprovsform, kan man mäta att producerad gas håller sig inom de ramar man fastställt.

Behovet kan finnas till exempel för kontroll av svavelväte i naturgas eller metaninnehållet vid bio- eller rötgasproduktion.

Undvikande av onödigt långa driftsstopp
Tidig läckagevarning är en förutsättning för ett bra förebyggande underhåll.

Att upptäcka läckagen i tid innebär att reparationerna kan utföras planerat och inte som en otrevlig överraskning med produktionsbortfall och till och med försäljningsbortfall.

Uppskattade kostnadsbesparingar
De uppskattade kostnadsbesparingarna bygger (tyvärr) på ett resonemang där man antar ett tänkbart läge av en olycks- eller katastrofsituation och kostnadsberäknar denna.

Personskador
Personskador är ett exempel på uppskattade kostnadsbesparingar som kan vara svåra att beräkna.

Explosion, syrebrist och farliga koncentrationer av giftiga gaser kan leda till personskador.

Förutom allvarliga personliga konsekvenser för alla inblandade kostar skadorna företagen mycket pengar (skadeersättningar, nyrekryteringar etc.)

Exempel på uppskattade kostnadsinbesparingar som borde vara lätta att beräkna:

Egendomsskador
Okontrollerad förbränning – läs explosion – av brännbara gaser kan leda till omfattande egendomsskador.

Större utsläpp av ammoniak kan skada livsmedel i ett kyllager.

Driftsstopp
Ett larmande gasövervakningssystem förkortar/avhjälper driftsstoppen eftersom problemen uppmärksammas på ett mycket tidigt stadium.

Utan gasövervakning uppmärksammas gasläckagen ibland inte förrän skadan är skedd vilket kan leda till dryga kostnader och inkomstbortfall.

Personalomsättning
En dålig och osäker arbetsmiljö leder till högre personalomsättning vilket ökar rekryterings- och inskolningsomkostnaderna.

Försäkringspremier
En hög säkerhet i riskfyllda verksamheter kan ge bättre försäkringsvillkor.

Böter och fängelsestraff
Att se till att man håller sig inom lagar och förordningar minskar otvivelaktigt riskerna för böter.

Detta tankesätt är idag en verklighet när det gäller miljöfarliga verksamheter med stränga myndighetskrav.

Förutom inbesparingar av ovan nämnda slag kan en bra marknadsförd säkerhetspolitik, där gasövervakning ingår, skapa goodwill gentemot anställda, myndigheter och kringboende med ökad leveranstrygghet för företagets kunder.

Referenser

E-post: lars@fjellcom.se

Tel: +46(0)31-287202

Mobil: +46(0)706-755561

Disclaimer

Webmaster