|
Xylen, dimetylbensen, är ett kolväte som har stora
kemiska likheter med toluen. Xylen kallades tidigare xylol.
Tre olika isomerer
av xylen finns, nämligen orto-xylen, meta-xylen och
para-xylen. Xylen ingår bland annat i vissa lösningsmedel. Xylen
är, som namnet dimetylbensen antyder, besläktat med bensen;
xylenmolekylen består av en bensenring där två väteatomer är utbytta
mot metylgrupper. Summaformeln är C8H10.
Egenskaper
Xylen är en färglös vätska vars lukt känns
vid 20-40 ppm (nuvarande hygieniska gränsvärde är 50 ppm).
Ångtrycket är 0,6-1,1 kPa
(= 5-8 mmHg). Ämnet består av tre ämnen,
de tre isomererna 1,2-dimetylbenzen eller orto-xylen,
1,3-dimetylbenzen eller meta-xylen och 1,4-dimetylbenzen eller
para-xylen. Isomerblandningen framställs genom upprepade extraktioner
eller destillationer av lätta petroleumfraktioner. Den består av
4-20% orto-xylen, 44-60% meta-xylen,
12-20% para-xylen och 17-23% etylbensen.
Användning och tillverkning
Liksom för toluen används den helt
dominerande mängden av dessa aromatiska kolväten som motorbränsle
eftersom bensin innehåller cirka 10 % xylener.
Den globala kapaciteten för framställning av
ren xylen var 1990 16 600 000 ton. Detta används som lösningsmedel
för avfettning/rengöring och i kemiska produkter men också till stor
del för ytterligare separering i de tre isomererna genom
destilleringar och fraktionerad kristallisering. 1990 var
världskapaciteten för orto-xylen
2.700.000 ton varav 95 % användes
för syntes av ftalsyraanhydrid. Kapaciteten för para-xylen var 8
200 000 ton av vilket 2/3 gick till dimetyltereftalat och 1/3 till tereftalsyra.
Meta-xylen efterfrågas i betydligt mindre mängd, 200 000 ton 1990,
till bland annat isoftalsyra.
Alla tre isomererna är råvaror för syntes av specialkemikalier som
vitaminer, läkemedel, smakämnen etc.
I Sverige används importerad ortoxylen för
framställning av ftalsyraanhydrid (till ftalater).
Isomerblandningen xylen används som
lösningsmedel i en rad produkter där god lösande förmåga och
relativt snabb avdunstning krävs. Jämfört med toluen är mängden
xylen lägre i lim och bilvårdsprodukter men avsevärt högre i färger.
Även i denna användning minskar mängden för varje år
ATEX Gasdetektorer finns för 2 st
explosionsklasser enligt nedan:
Zone 1 finns med eller utan display
ATEX Gasdetektorer för Zone 1 är i
explosionstät kapsling EEx d
Anläggningens hölje är så beskaffat att
tändning och förbränning inom höljet av förekommande explosiv
gasblandning inte fortplantas till explosiv gasblandning utanför
höljet och att höljet därvid kan uthärda uppkommande
explosionstryck utan att skadas.
I Zone 1 får man räkna med att en
explosiv atmosfär kan uppstå vid normal drift i processen men att
närvaron är relativt kortvarig.
Materielen skall inte vara en tändkälla i
normal drift eller vid ett fel.
ATEX Gasdetektorer för Zone 2 är i utförande
Non-sparking EEX nA
EEx nA är icke gnistalstrande utrustning.
I Zone 2 behöver man inte räkna med
att explosiv atmosfär uppstår under normal drift, och om den
uppträder sker detta sannolikt sällan och kortvarigt.
Materielen skall inte vara tändkälla i sin
normala drift.
Information om
LEL och explosionsfara |
