BRANDFILOSOFI

När man resonerar om bränder och brandkatastrofer hör man ofta vissa uttryck:

Om man själv som person eller någon nära anhörig drabbas av brand eller om man hör talas om katastrofer i hotell- eller fartygsbränder där 100-tals människor omkommer blir man omedelbart uppskakad, skrämd och chockad.

Man försöker föreställa sig hur fruktansvärt det måste vara att antingen kvävas av rök eller stekas av hettan från en brand.

Tänk om någon av mina barn varit med. Man vill inte tänka så - enbart tanken smärtar.

Kanske börjar man fundera på sitt eget brandskydd.

Sedan kommer frågorna.

• Hur kunde detta hända?

• Hur och varför uppstod branden?

• Var den möjligen anlagd?

• Var det slarv eller brist på tillsyn?

• Det var en publik lokal. Vem hade egentligen ansvar för brandskyddet?

• Vem skall man anklaga och vem ska bära skulden för det inträffade?

Efter någon dag uttalar sig experterna och de ansvariga myndigheterna, politikerna och kanske försäkringsbolagen. Det man säger är oftast följande:

Efter ytterligare någon tid kommer eftertankens kranka blekhet, och nya framträdande i press och TV.

Man skapar debattpaneler och resonerar om vad som skall göras för att liknande olyckor inte skall upprepas.

Myndigheterna stressas för att "se över om regelverken skall förbättras" eller om "man bara skall kontrollera att de regler som finns följs".

Tyvärr "glöms" - eller kanske som väl är, glöms katastrofen snart och efterhand som tiden går kommer andra händelser som tar över nyhetsrapporteringen när nyhetsvärdet är borta.

Olyckan har skett, man måste se framåt. Men vad har man förlorat?

Om någon har omkommit, är skadan oersättlig för de närmaste. Det finns ingen försäkring som täcker förlusten av en anhörig. Det är ingen mening att anklaga någon myndighet.

Är de materiella förlusterna stora kan man kanske få ekonomisk ersättning via försäkringar, men här är det mycket som inte kan ersättas med pengar. Man kan förlora kunder och man kan förlora oersättliga kulturvärden och mycket annat.

När det gäller brand finns inga vinnare. Alla är förlorare!

Förebyggande brandskydd!
Även om man har bra försäkringsskydd är inte detta gratis!

Om skadorna blir för stora höjer försäkringsbolagen premierna, och som ett resultat av detta får alla betala mer.

Vad man måste satsa på är framför allt den förbyggande verksamheten.

Inom alla kommuner finns någon form av räddningstjänst eller brandförsvar och en av deras viktigaste uppgifter är att på olika sätt "förebygga brand".

Detta är tyvärr inte alltid bekant för allmänheten. Man tror vanligtvis att brandförsvarets huvuduppgift är att släcka bränder och rädda människoliv.

Givetvis är dessa mycket stora uppgifter, men man hör ofta att man inte har resurser till förebyggande arbete, utan måste koncentrera sig på ren räddningstjänst.

Det är således inte brandförsvaren som har möjlighet att i någon större omfattning arbeta med förebyggande verksamhet mot brand, utan enligt lagen blir det "Ägare eller innehavare av byggnad" som har ansvar för att brandskyddet inom objektet är tillfyllest och anpassat till verksamheten.

Det finns olika metoder när det gäller att förebygga bränder:

Om man kan följa en kombination av ovanstående finns det stora möjligheter att brand ej uppstår och man har lyckats med den förebyggande verksamheten genom att "ingenting har hänt".

Målsättning:
Vår målsättning borde då vara om man tänker förbyggande enligt nedan:

Det kommer inte att brinna i mitt hem eller min verksamhet!

Detta är tyvärr ingen realistisk målsättning.

Den är inte bättre än noll-visionen inom trafiken!

Det kommer att brinna.

Inte minst de anlagda bränderna är ett mycket stort problem som bara ökar och ökar.

Vi måste alltså acceptera att brand uppstår. Vi kan inte hindra detta, men vad vi kan göra är att minska konsekvenserna av en brand.

Har en brand uppstått och ingen människa finns i närheten kan en katastrof lätt bli ett faktum.

Själva branden behöver inte vara speciellt omfattande. Det beror på vad som brinner.

Små bränder utvecklar ofta väldiga mängder rök som sotar ner, skadar genom korrosion, söver och i värsta fall dödar.

Det börjar brinna

Efter 1 min

Efter 2 minuter

Efter 3 minuter

Om en brand uppstår måste den upptäckas TIDIGT (TU), antingen manuellt eller AUTOMATISKT och detta måste kunna ske under dygnets alla timmar.

Lösningen på detta är upptäckande detektionsteknik - BRANDVARNAREN eller RÖKDETEKTORN alternativt Brandgasdetektorn.

Man kan med teknikens hjälp upptäcka ett brandtillbud mycket tidigt, en del kanske tycker "för tidigt" då en känslig rökupptäckare ofta ger signal för händelser som inte är brand.

Man kan "Ta röken eller brandgasen till hjälp" när det börjar brinna. När röken når detektorn får man en varningssignal om att något håller på att hända, och man kan behandla den här signalen på ett intelligent sätt. Man bestämmer en Riktig Åtgärd (RÅ), som kanske bara är att utrymma och rädda livet, eller kanske att sända signalen vidare till någon larmcentral för att få extern hjälp så snabbt som möjligt.

TURÅ-filosofien bygger på Tidig Upptäckt med en genomtänkt Rätt Åtgärd och om detta kan genomföras på ett intelligent sätt kan ett brandtillbud begränsas till en mycket liten skada, och man kan beskriva branden som en "HAPPY FIRE" där man kan värdera den ekonomiska vinsten av TURÅ.