Syrebrist
En av de vanligaste orsakerna till dödsolyckor på grund av gaser är
att syrekoncentrationen sjunker.
Det kan till exempel ske när någon annan gas
läcker ut och tränger undan syret.
Människans egna varningssignaler för
syrebrist är ej tillförlitliga.
Symptomen smyger sig oftast på och offret
märker ej något förrän det är för sent.
Kvävningssymtomen är andnöd, ökad
andningshastighet, avtrubbad reaktionsförmåga och försämrad
muskelkooordination.
Syrekoncentrationen i luft är normalt 20,9%.
Tabellen nedan visar vad som händer med syrekoncentrationen när en
annan gas spär ut luften:
Koncentration av
utspädande gas (%) |
Syrekoncentration
(%) |
0,5 |
20,8 |
1 |
20,7 |
5 |
19,9 |
10 |
19
(blixtljus) |
15 |
18,2 |
20 |
17,4 (gasalarmskylt) |
25 |
16,7 |
Symtom på syrebrist visas redan när
koncentrationen sjunker under 17% O2.
Sjunker O2 koncentrationen ytterligare 2-3%
innebär detta livsfara.
Larmgränser för sjunkande gaskoncentration
sätts till 18-19%.
Andra orsaker till att syrgashalten kan sjunka är bland annat:
-
Förbränning av något, vilket konsumerar
syret
-
Korrosion av något reducerar
syrekoncentrationen
-
Syrekonsumtion på grund av andning i täta
utrymmen.
Problem uppstår vanligen i instängda utrymmen
såsom tankar, tunnlar etc.
Olje- och gasindustri
I normalt stängda utrymmen som tankar, containrar, pontoner mm. Kan
korrosion ha gjort att syrehalten ha sjunkit till låga värden.
En arbetare som går in i ett sådant
utrymme kan avlida omedelbart.
Därför är det viktigt att först kontrollera syrgaskoncentrationen i
utrymmet.
I vissa fall kan även andra gaser vara
närvarande, både giftiga och explosiva, varför ett bärbart
instrument som mäter flera olika gaser samtidigt kan vara
nödvändigt.
Innan man kliver in i exempelvis en tank
så bör man kontrollera syrekoncen-trationen i tanken med en bärbar
gasvarnare.
Under jord
I tunnlar t.ex. avlopp och andra utrymmen under jord kan
syrgashalten sjunka av olika anledningar.
Dessutom kan andra både explosiva och giftiga
gaser ha bildats på grund av biologiska reaktioner.
Exempelvis CH4, (Metan), H2S (svavelväte), CO
(Kolmonoxid).
En förbränningsmotor under jord kan förbruka
syret och lämna kolmonoxid efter sig.
Läckage av olika gaser kan innebära att
dessa, på grund av att de är lättare eller tyngre än luft, samlas
upp i olika håligheter.
När någon ger sig in i en sådan utan att
först kontrollera med ett instrument så kan det leda till omedelbar
död.
Sensorns placering vid syreövervakning
I de fall man vill övervaka syrekoncen-trationen i ett rum är
det viktigt att ha i åtanke vilken gas som kan komma att tränga
undan syret.
Exempel på gaser som kan tränga undan syret
och därmed orsakar kvävning är de inerta gaserna, t.ex.
Nitrogen (kväve) Argon, Helium, Koldioxid som används vid olika
processer inom industrin, sjukhus etc.
Viktigt att nämna här är att koldioxiden
förutom att den tränger undan syret även är giftig i sig.
Om det föreligger läckage av till exempel
krypton, som har högre densitet än luft och kommer att
sjunka, så bör syrgasdetektorn placeras lågt.
Om en gas med lägre densitet än luft, t.ex. helium, läcker ut
så bör alltså syrgassensorn placeras högt.
Om syret i ett rum riskerar att förbrukas av
någon form av förbränning så kommer syrekoncentrationen att minska
likartat i hela rummet vilket gör att sensorplaceringen här ej lika
kritisk som i de ovanstående exemplen.
Höga halter av syre
Om syrekoncentrationen i luften ökar så ökar risken för brand
dramatiskt. Allt brännbart kommer att bli betydligt mycket mer
lättantändligt.
Larmgränsen sätts till 23% O2.
Inandning av höga syrehalter under en längre tid kan vara skadligt.
Hur många detektorer behövs i en stationär anläggning?
Detta måste avgöras från fall till fall beroende på situationen på
den plats man vill övervaka, men som tumregel kan man använda sig av
följande:
En detektorer per 100m2 samt
komplettering med detektor vid de platser där läckage kan uppstå.
Referenser
|