|
Kolmonoxid är en av de vanligast
förekommande giftiga gaserna.
Det är en färg- och luktlös gas.
Det hygieniska gränsvärdet är 35ppm, men redan vid lägre
koncentrationer kan symptom i form av trötthet visa sig.
Vid högre koncentrationer blir andningen forcerad. Andra symptom på
förgiftning är huvudvärk, illamående, förvirring och yrsel.
Förgiftningen leder ofta till medvetslöshet och eventuellt även till
döden.
Allvarliga symptom kan uppstå redan vid koncentrationer på några
hundra ppm, om man exponeras för gasen under en längre tid.
Upprepade förgiftningar kan ge bestående men.
Vad som sker vid förgiftning är att kolmonoxiden tas upp av
hemoglobinet i blodet vilket gör att syretransporten störs.
Vid förgiftning bör den förgiftade få andas med syrgasapparat.
Larmgränser för övervakning av den omgivande luften sätts
lämpligen efter de hygieniska gränsvärdena:
-
Larm 1 = 35ppm
-
Larm 2 = 40ppm
Om källan är avgaser sätts följande gränser:
-
Larm 1 = 20ppm
-
Larm 2 = 25ppm
Se mer i Arbetsmiljöverkets
"Hygieniska Gränsvärden"
I alla processer där man har ofullständig förbränning av kolbränslen
bildas kolmonoxid.
CO-varnare behövs inom metall- och
gruvindustrin där det förekommer förbränningsmotorer.
Ett annat
område är den kemiska industrin.
Detektorplacering
Kolmonoxiden har en något lägre densitet än luft men ligger ändå
så nära luftens densitet att den lätt påverkas av till exempel
luftdrag.
Normalt brukar man ju säga att gaser med lägre densitet (lättare
gaser) stiger mot taket och att man ska anpassa sensorplaceringen
därefter, men när en gas densitet ligger väldigt nära luftens så
måste man alltså ta hänsyn
till att den är väldigt lättpåverkad och kan hamna var som helst i
lokalen.
I dessa fall placeras sensorn lämpligast i andningshöjd, 1,5 - 1.8 m
över golv.
Om kolmonoxid, som har något lägre densitet än luft, är komprimerad
och plötsligt släpps ut i atmosfären kommer den snabba
tryckförändringen att ge upphov till ett temperaturfall vilket i sin
tur får till följd att kolmonoxidens densitet ökar.
Detta kan då innebära att kolmonoxiden sjunker mot golvet.
Explosionsfara
Kolmonoxid är också en explosiv gas, men undre
explosionsgränsen, dvs. minsta koncentration vid vilken explosion
kan förekomma, är relativt hög, 10,9%, vilket ju på grund av
förgiftning är en livsfarlig koncentration.
Se även
projekteringstips
Val av utrustning, t.ex. COW MDR
Stand-alone detektorn är en detektor där strömförsörjning, larm- och
styrfunktioner finns inbyggda i detektorhöljet.
Denna används där mycket enkla system eftersträvas och ett fåtal
övervakningspunkter önskas.
|
COW,
analog, modbus, reläutgång - vägg |
|
Det instrumentförsedda flerpunktssystemet
för gasövervakning bygger på
att detektorer förser en gasövervakningscentral med en signal
relaterad till gaskoncentrationen.
Signalen behandlas därefter i
gasöver-vakningscentralen där
eventuella mät-, larm- och styrfunktioner erhålls.
Det vanligaste
typen av gasövervakningsanläggning för flera mätpunkter är
gaslarm.
Läs mer i
denna länk
Önskade systemfunktioner
Oavsett vilken typ av gasövervaknings-anläggning man väljer
rekommenderar vi att man tittar på följande funktioner:
|
Larm: |
Bör anläggningen ha en eller två larmnivåer per detektor? |
|
Styrsignaler: |
Bör anläggningen ha ett
relä per larmnivå och sensor?
Bör reläer ha tidsfördröjning?
Bör anläggningen ha datorutgång? |
|
Mätvärden: |
Skall det vara möjligt att
utläsa larmvärden?
Skall det vara digital, analog eller blinkande gaslarmskylt? |
|
Diagnostik: |
Bör anläggningen själv
kunna identifiera sensorfel, ledningsavbrott och
instrumentfel? |
|
Säkerhet: |
Bör anläggningen ha
batteribackup? |
Läs mer >
Säkerhetskrav
Produkterna tillverkas i enlighet med de regler
och olika direktiv som bland annat EN 50545 föreskriver.
Produkter som AP levererar uppfyller och
överträffar den nya europeiska standarden EN 50545.
Säkerhetsfunktionerna kontrollerar de
anslutna varningsenheterna på funktionalitet och öppen krets - dag
och natt. |
|
